Jag stal mig några timmar

Föreslog för maken att han skulle åka på utflykt med barnen. Han vet hur jag har det. Det är ljuvligt att få vara ensam! Visserligen fick jag ta hand om tvättstugan och så har jag förberett inför måndagens jobb så jag har inte latat mig. Jag hastade igenom förberedelserna, det känner jag. Borde varit mer noggrann. Men jag föredrar nu att bara få ligga ner och stirra lite. Kanske somna till en stund. Vi ska på en tillställning i kväll. Jag behöver hämta kraft. Och jag tänker att inför måndag är det superviktigt att jag är utvilad och att jag har fått göra saker jag gillar. Typ träna. Och vara ensam... Det är viktigare än själva förberedandet.

Hoppas familjen är borta länge! Och att mensen kommer en dag tidigare.

Att tajma in pms på midsommarhelgen

Eller, tja, tajma in och tajma in... hur som helst.

Fick en insikt nu på morgonen när pms:en river i min kropp. Kommer till olika anledningar som har gjort det värre. Under svåra pms-dagar behöver jag min ensamhet. Skulle lätt kunna bo ensam i skogen denna helg. Inget fel på det förutom att jag på måndag helt säkert inte vill bo kvar. Det är alltså inte min personlighet i grunden. Eller är det det...?

Jag stack ut och joggade milen. Så långsamt jag kunde. Så att jag fick vara ensam så länge som möjligt. Bestämde mig också för att avstå alkohol under midsommar. Bra val!

Nu i veckan har två händelser hänt som har gett mig stark stress. Har dessutom svårt att släppa. Det är ett typiskt beteende för mig under pms. På måndag har jag en stor händelse på jobbet som jag behöver förbereda mig för. Men det är helt fel helg att samla mina tankar och få energi till detta.

Pms-helger behöver jag bara lugn, ro och vila. Och så mycket ensamtid som möjligt.

När det är över

Ja. När äggen har trillat klart så mår jag bättre. Så klart. Jag ska fira det med en massage i kväll. Usch och fy det var några jobbiga dagar. Nästa ägglossning ska jag testa att ta premalex två dagar innan det är beräknat. Jag har ju verktyget så att säga. Varför inte utnyttja det då? Varför inte mota olle i grind och kanske slippa den värsta toppen. Nu har jag en lugn period innan det slår till igen. Mensen ska komma så där lagom till efter midsommarhelgen. Det betyder att jag har de tunga pmsdagarna under midsommar. Men det blir bra om jag är välmedicinerad. Hej och hå kan jag bara få komma i klimakteriet snart?

Svår ägglossning

Med en cykel på 24 dagar räknade jag ut att jag skulle ha ägglossning i går, måndag. Det blev rätt. Det vet jag för jag känner det i magen och jag får segt slem (ursäkta...) Men. Jag var SÅ arg i helgen. Så. Arg. Jag undrar nu. När man säger att man får pms vid ägglossning, menar man exakt vid ägglossning eller är det precis som vid mensen, att man får det svårt några dagar INNAN? Snälla är det någon som vet? Nu har jag haft två dagar med grymt ont på olika ställen i kroppen. Knät, ryggen, hjärtat... finns det något samband med ägglossningen? Hela eftermiddagen har jag haft en längtan att ha en svår livshotande sjukdom. Alltså. Jag VET att det inte är normalt. Jag kan bara inte kontrollera det. Det är sjukt, jag vet. Jag känner att jag håller på att förlora förståndet. I morgon höjer jag dosen till 20 mg. Det är därför jag undrar om jag kanske ska börja med premalex en eller två dagar innan ägglossning för att sen ta full dos under de jobbigaste dagarna som ägglossningen är för mig?

Fel tider

Insåg i dag att jag hade fel tidszon inställd här på bloggen. Därför ser det konstigt ut att jag har skrivit inlägg med något som handlat om kväll men tiden var mitt på dagen. Eller när jag har skrivit på morgonen så ser det ut som jag skrivit det på kvällen. Tror inte att jag förklarade särskilt bra (ibland kan det vara smidigt att kunna skylla på pms-hjärna) men nu är det rättat i alla fall.

Jag VISSTE det

Lite blödning i dag. Jag SA ju att jag hade ägglossning tidigare.

Fullkomligt rasande i natt

I drömmen. Jag blev rosenrasande på min mamma, sparkade ut henne från mitt hem och sa upp kontakten. Oj då.

Typiskt

Jag glömde ta min medicin i morse. Var ändå helt okej. Fram tills nu. För att göra en lång historia kort så har jag lust att säga upp sonens medlemskap i hans idrottsklubb på grund av ett mail jag fick under kvällen. Om jag inte hade varit medveten om att jag lider av pmds och att jag eventuellt får mens i morgon eller de närmaste dagarna så hade jag blivit helt galen. Jag har kvar ett logiskt tänkande som jag lyckades tvinga fram och där förstår jag att mailet inte är så allvarligt. Men känslomässigt kokar jag över. På riktigt. Jag. Blir. Galen. Hjärtat bultar och jag känner mig helt schitzofren. Framför allt så kan jag inte sluta älta det. Det går bara runt och runt. Herregud, jag kanske är psykiskt sjuk ändå?

Går och tar tabletten nu och hoppas på en bättre morgondag. Och är GRYMT sugen på tonfisksallad med fetaost. Vilken tur att jag inte är sugen på choklad. Hehe...