Vaknade upp till solsken och ledig helg utan några måsten. Men jag kan inte känna någon glädje. Försöker tala om för hjärnan att det är pms. Att jag har det bra. Tvingar mig själv. Allt är ju relativt så jag kan vara okej med att känna mig låg för jag vill ju inte dö...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar